Den där David

Idag när jag lagade mat kom jag och tänka på en väldigt kul grej som hände när jag runt 11-12 kanske. Det var när vi hade vår första lektion i tyska. Det var nån gång under de sista åren av mellanstadiet. På den tiden hade man en lärare i alla ämnen, förutom i idrott, slöjd och musik. Men nu när det var tyska fick vi en ny lärare igen. Det första hon sa när vi kom in på morgonen var "gute morgen". Och vi fattade ingenting. Alla bara stirrade på varandra. Blickarna sa, "vad sa hon precis". Och på rasten började snacket.
-Sa hon ont i magen?
Alla var tyckte det lät bäst och roligast. Sen skrattade vi i timmar och hälsade på varandra med "ont i magen".
Underbart minne.